Så hur börjar man när det inte finns en början ?
Det finns såklart en början rent fysiskt och det var den 20 Juni 2009 när Decode och hans syskon såg ljuset uppe i Uppsala första gången (för övrigt samma dag som min mamma fyller år på). Nu kan man fundera varför i helsike en skåne-bo bestämmer sig för en katt därifrån (och det är jag tämligen säker på har figurerat hos diverse) men jag hade en del kriterier för att jag skulle skaffa kise och denna kullen stämde in på dem.
Sagt och gjort, ett mail skickades till Rose-Marie där jag sa att jag var intresserad och vi bestämde att vi skulle prata på telefon. Jag hade aldrig någonsin tidigare skaffat en katt så här så det var faktiskt väldigt pirrigt men vi pratades vid och hur enkelt som helst var det. Rosie var dock väldigt bestämd på en punkt och det var att träffa både henne och katterna personligen var ett måste så vi fick ihop en dag i början på augusti när det stämde för oss bägge och jag dessutom hade möjligheten att träffa/sova hos Millan och Jonne.
Hur som haver, Weine beger sig till Uppsala och Millan agerar sightseeing-guide hem till Rosie och väl inkommen inom dörren så kommer fyra stycken dunbollar farandes. Redan där är man såld !! På något vis har man en undermedveten tanke att, jag kan ju alltid inse att jag inte skall ha en katt när jag träffat dem men har man tagit steget så långt att man vill träffa dem - då skaffar man sig en kise. Jag tror vi satt hemma hos Rosie och busade på golvet till nästan halv tolv på kvällen - och Decode, han kom upp - slicka mig på armen och sedan busade vi. Det var som det skulle, han valde mig och inte tvärtom.
Detta var när de var 6 veckor gamla så förstå min känsla av att, detta är ju en EVIGHET innan man får hem honom !! Så, det blev faktiskt en vända till i början på september (fast den var inte direkt planerad) upp till Rosie och hennes dotter Felicia och då hade han inte minsta lilla tid med mig. Men jag måste säga, vilken helt underbar kull det är - hade lätt kunnat plockat med mig alla fyra hem !!
Just nu har jag pratat med Rosie igen och bestämt, 25e september skall jag hämta hem honom och i den närmaste tiden är det avmaskning och sista vaccineringen som gäller. Rosie har även meddelat att köttfärs är mumma tycker jag och jag spinner helt enormt mycket - det hörs genom en telefon så husse satt och gapade bara. Det är 12 dagar kvar och det känns som ett helt år !!
Nu skall jag då bara se till att förstå hur denna bloggen fungerar för att kunna lägga upp lite bilder och layout-ändra men det är tur man har tid över :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det är så spännande med en ny katt som dessutom redan tjusat merparten av tjocka släkten utan att ens ha kommit till Eslöv ännu!
SvaraRaderaHans olika foton har redan vandrat över många mail och kan man kallas katt-farmor så är jag en stolt sådan redan.
Det kommer nog inte att bli svårt att vilja passa honom vid behov.
Kodis är ju bara helt underbart söt! Man kan inte ngt annat än att bli kär...
SvaraRadera